Ikväll, i natt har jag brytit något stort. Jag har gjort något jag verkligen inte borde göra. Jag kände saker jag inte borde känna. Inte nu. Inte någonsin.
Det kommer bli svårt att möta Johans ögon imorn; eller så kommer det bli väldigt enkelt. Jag känner en trygghet med han som är så stor. Oroväckande. Lite läskigt. Underbart.
Varför? Varför kunde jag inte bara hålla mig borta? Jag vet jag inte ska ta mig in där; att jag lovat mig själv att hålla mig borta från det.. Vad var det som vann mig ikväll?
Jag intalar mig själv jag bara vill kolla läget, att jag bara vill se allt är okei. Men jag vet att det inte är sant; jag vet hur ont det gör varje gång.
Vampyras thoughts
Här brottas det med orden, jag delger stora delar av mitt liv, låter känslorna flöda fritt och fingrarna spela över tagentbordet efter sin vilja.
Sanningen ligger aldrig långt borta, den dryper igenom varje ord jag skriver och jag står för varje stavelse som kommer ut.. Här finns inget hysshyss, inget som är för fint/fult för att skriva om.
(om inget annat anges; bilder av Vampyra)