jag har mina blondin ögonblick jag med.. måste dock upplevas för full förståelse!

Det var ett kämpigt pass på gymmet idag.  Bristen på sömn gjorde verkligen sitt till och jag fick ta i för både kung och fosterland för att orka genom hela mitt pass. Men det var det minsann värt får jag säga. Känns alltid lika skönt efteråt även om jag nu är som en död sill och knappt orkar röra mig.

Jag vet inte varför, men jag sover så fruktansvärt dåligt om nätterna, ovanpå den där bristande aptit.Och sen min morgonkräkningar. Jag måste bli bättre på att ta hand om mig själv- Igen!.

Jag har mina blonda stunder jag med. Går hemåt från bussen, är i min egna lilla värd och tänker och har mig. Tar mig upp längst gräsmattan vid tunneln och går bredvid järnvägsspåret. Helt lugnt. Sen mitt i ngn onödig tanke börjar det låta en sjukt massa skumma ljud omkring en. Liknade som ett tåg passerar eller en bil tjutar med däcken- aäää svårt att förklara.

Men jag får panik, och till trots att det är en del folk runt mig börjar jag hoppa och studsa, och bara kolla runt mig själv som jag fått ngn attack eller ngt. 

Sen 2 sek senare börjar de sjungas och det slår mig att allt händer i lurarna jag har på huvudet och jag bara står stilla, slår mig i pannan, tittar lite röd om kinderna och försöker gå vidare med värdighet..

Vaaa fan e de för ngt????