Kvittar vem vi pratar om, om det så är mor eller grannen, kvinnan i kassan på ica eller damen med hunden som passerar en på väg till bussen. Jag har blivit skrämd och jag får betala dyrt.
Har trots tårar och brist på energi plockat undan, rensat hela sovrummet(utan anledning egentligen då ingen ska in där), dammsugat och tvättat bordet och allt sånt. Har till och med diskat upp disken jag samlat på mig i veckan(dvs 2 tallrikar och några glas. Food is not for me?) och så städade jag rent till Mitzui och fixade med hennes mat och vatten skålar. Mitzui förtjänar fan det bästa.
Sitter nu här och väntar på att de ska komma..
---
Precis pratat med johan. Han ringde. Var ett skumt och förvirrande samtal men så mycket försvann hos mig. Efter dagens sms, han patetiska och sätt att trycka ner mig på, fast att han säger att det inte är vad han vill. Att han går runt och säger att han är singel utan pratat med mig först och hela den där jävla baladen ni säkert vet om. Det tog liksom udden från mig. Han är sitter på jobbe från 7-18+ några extra timmar. Kommer hem och fortsätter jobba halva natten och sen jobbar han nu extra o helgerna(söndagar). Va fan e det för liv? Är det verkligen konstigt att han inte klarar förhållande? Är det konstigt han är störd och kommer med skumma åsikter och verkligen beter sig som ett svin ibland? I mina ögon så faller allt på plats nu.
Nej, detta innebär inte att jag slutar älska honom bara sådär. Det kommer jag nog aldrig att göra. Men det gör det lättare för mig att gå vidare, lättare för mig att se oss som potentiella vänner.
Han kanske kommer hit och sover på torsdag. Vågar jag det? Kan jag lita på att jag inte blir krossad igen? En seriös funderar är vad jag behöver här.
--
Nu borde folket vara här snart. Min mobil är stendöd och jag kan inte ladda den. Mitzui bet i sönder sladden för ngn vecka sedan och det går inte starta laddningen när man kopplar den till datorn. Jävla mög skit. Hoppas de fixar sig. Hur ska jag kunna leva utan mobil?* $€&/@£4%#"*
